Det svåraste med att bli vuxen… är att se sin mamma bli gammal.
Hur ofta klagar vi inte på henne?
Att hon pratar för mycket, lägger sig i allt, ställer för höga krav.
Att hon alltid finns där, oroar sig för sådant vi själva tycker är bagateller.
Men en mammas hjärta slutar aldrig vaka över sina barn.
Hon älskar så starkt att hon ibland blandar ihop kärlek med att stå ut med allt.
Hon står ut med höga röster, dåligt humör, avvisanden…
Och ändå skyddar hon oss, även när vi är dem som sårar henne mest.
Det finns mammor som tiger av kärlek, som gömmer smärtor som är tunga att bära.
Medan alla andra fortsätter med sina liv åldras hon i tystnad med ett hjärta som bär andras bördor.
Men när hon är borta…
Då kommer de vackraste blommorna.
Då bokas det finaste kapellet.
Då rinner tårarna som ingen längre kan trösta.
Då undrar vi…
Varför väntade vi till sista dagen för att ge allt?
Varför såg vi henne inte medan hon fortfarande var här?
Vänta inte tills din mamma lämnat dig för att inse att hon gav hela sitt liv åt dig.
Älska henne idag.
Lyssna på henne idag.
Krama henne idag.
För att växa upp gör ont men att se henne bli gammal utan kärlek, det gör ännu mer ont.
