**Dagbok**
Beslutet kom oväntat. Elin och hennes mamma bodde ensamma. Så länge flickan kunde minnas hade hon aldrig sett sin pappa. Som barn undrade hon inte ens vem han var eller var han fanns. Nu inbillade hon sig att han kanske var en ”hjältepilot”. De hade inga släktingar, för mamman hade växt upp på barnhemmet sedan hon var sex år.
Mamman hann aldrig berätta för Elin om sitt förhållande med fadern. Han var väl aldrig hennes make, och nu fanns det ingen att fråga.
**Livet på barnhemmet**
När Elin var tretton drabbades hon av en chock och sorg – hennes mamma gick bort, hjärtat var svagt. Dottern såg ofta hur hon höll sig om bröstet och grimaserade.
”Jag förstod inte ens att mamma hade ont i hjärtat, att det var allvarligt”, erkände Elin för sig själv. ”Jag trodde det skulle gå över som vanligt, att hon snart skulle vara glad igen.”
Men Elin blev ensam kvar. Mammans skyddande vingar, som skyddade henne från världens grymhet, bröts. Hon tvingades växa upp fort. Hon hamnade på barnhemmet.
Där fick hon lida. Särskilt på natten var det läskigt – sovsalarna var obevakade. Barnen var elaka, kallade henne namn, slogs. Elin försökte hålla sig i bakgrunden, men ändå fick hon stryk av de äldre flickorna och pojkarna.
Hon tyckte inte om sitt utseende. Vid tretton såg hon ut som tio – mager, med en uppnäsa och fräknar. Men i skolan gick det bra.
**Elin får en ny familj**
Hon stannade inte länge på barnhemmet, kanske ett år, men tiden kändes lång och svår. Mamman hade en barndomsvän, Malin, och denna godhjärtade k## [Unreleased]
## [0.1.0] – 2021-08-14
– Initial release
