Min man är borta på en affärsresa i en månad och han förväntas komma hem snart.
En dag när han fortfarande är borta går en kran sönder i köket. Elsa kommer till mig och ber om hjälp. Jag brukar inte fixa sådant själv, så jag ger henne numret till en rörmokare.
De bokar tid, och rörmokaren kommer som överens. Elsa har redan tagit fram pengarna som de talat om innan. När rörmokaren är klar ger hon honom pengarna.
Det fattas 3 500 kronor. Men hur så, vi hade ju en överenskommelse. Jag har till och med ett vittne. Jag kan kalla in en granne. Jag bryr mig inte om dina vittnen. Du ska ge mig 6 200 kronor. Om du inte betalar, bryter jag sönder kranen och stänger av vattnet. Men jag har inte så mycket pengar. Kan jag ge resten när min man kommer hem?
När kommer han tillbaka då? Om fem dagar… Nej, det går inte. Jag vill ha pengarna nu, jag väntar. Men jag har inga pengar kvar! Jaha, då får vi hitta någon annan lösning. Du måste betala för att jag har lagat kranen!
Sedan börjar han rota i våra skåp.
Vad håller du på med i mitt hem? Jag ringer polisen nu. Ja, gör det du, då säger jag att du vägrar betala mig.
Efter det börjar rörmokaren trakassera henne, och hon skriker till. Jag är hemma och när jag hör hennes skrik rusar jag direkt till grannen. Rörmokaren har tryckt upp henne mot väggen och låter henne inte gå.
Lämna henne ifred! ropar jag. Hon är skyldig mig pengar! Elsa är en ärlig tjej, här får du 2 900 kronor, vad är det du vill?
Och glöm inte att du själv ansvarar för dina handlingar. Om Elsas man, som är boxare, får reda på det här är det nog kört för dig.
Efter de orden sticker rörmokaren därifrån, och jag ber Elsa om ursäkt eftersom det ändå var jag som gav henne hans nummer. Vi bestämmer oss för att inte berätta något för hennes man, han skulle bara oroa sig. Nu letar vi efter en vettig rörmokare min kran droppar också.
