Alla har så fina fruar, medan jag har dragit nitlotten med en riktigt korkad en.
Hon gick runt och skröt inför alla och sa att vi skulle köpa en lägenhet utan problem efter bröllopet, eftersom gästerna ändå gav oss pengar och hennes familj skulle hjälpa till. Men i verkligheten sa hennes föräldrar rätt ut att eftersom hon nu fått för sig att gifta sig med en värdelös mäklare som är tjugo år och utan examen, så får vi själva lösa det där med bostaden. De skrattade åt hela situationen, och jag fick inget annat val än att ta med min fru hem till mina föräldrar.
Min bror bor redan där med sin höggravida flickvän, så ni kan tänka er hur trångt det blev. Mina föräldrar antydde rätt tydligt att det vore trevligt om vi kunde flytta, åtminstone hyra en egen lägenhet, men jag tänkte spara ihop pengar till handpenning och sen ta lån för att köpa hus längre fram. Min fru visste om mina planer och hade själv sagt att hon verkligen ville flytta, och vad gjorde hon? Hon köpte aktier för våra besparingar.
Varför? För att dubbla pengarna, såklart.
Mamma var nära att svimma när jag berättade det. Själv får jag ont i magen av oro, för aktierna tappar i värde och vi måste antingen vänta och hoppas att det går upp igen, eller sälja och förlora pengar. Så där står vi medan alla våra vänner har egna hem och familjer, sitter vi med ett gäng aktier!
Min fru gråter ofta nu och ångrar att hon blivit lurad. Hon betalade till och med folk för att lära henne hur man skulle investera. Och jag kan inte låta bli att tänka på skilsmässa. Min kärlek räcker inte till när allt jag känner är sorg över alla pengar vi slitit för och sparat i åratal och nu försvinner allt.
Om man ser på det så har vårt äktenskap gått åt fel håll redan från början, och den här situationen bevisar bara att jag fortsätter ha extrem otur, just för att jag gifte mig med en riktigt dum tjej.
