En vän till mig firar inte nyårsafton, och jag förstår henne. Här är varför.

Min vän Elin har inte firat nyår på fem år nu. Hon köper inte längre någon julgran, pyntar inte sin lägenhet och hänger inte upp några ljusslingor eller adventsstjärnor. Elin bemödar sig inte heller med att laga någon festmåltid, och köper inga julklappar vare sig till familj eller vänner. Många blir faktiskt riktigt förvånade när de får höra om hennes inställning till högtiden. Men Elin lider inte av någon depression eller andra bekymmer, hon har både familj och vänner hon bestämde sig bara, för fem år sedan, för att välja bort firandet, och har hållit fast vid sitt beslut sedan dess. För Elin är den 31 december bara en helt vanlig dag i almanackan. Hon försöker inte övertyga andra om att hennes väg är den rätta, men hon har inga planer på att ändra sig heller.

I början var Elin lite rädd för att vara ensam över nyårsnatten. Hon hade ingen pojkvän just då, hennes föräldrar var bortresta, och vännerna firade i högljudda sällskap. Elin blev ensam hemma, men inget hemskt hände. Hon ringde i god tid och önskade god fortsättning till alla nära och kära, ordnade en god middag åt sig själv och tog sedan ett varmt bad. Det var då hon insåg innebörden av uttrycket om att så som man inleder det nya året, så blir det också. Den kvällen slapp hon stressen med att laga mat och städa, slapp oroa sig och jäkta iväg och därmed lyckades hon faktiskt vila upp sig, helt utan sällskap eller alkohol.

Efter helgerna upptäckte Elin ytterligare en fördel med sitt nya val nyårsafton hade inte blivit någon ekonomisk smäll. En julgran, pynt, mat och diverse dekorationer kostar trots allt en hel del. Och finns det inget firande, så slipper man de utgifterna direkt.

Dessutom sparade hon tid hon behövde inte laga mat, ingen storstädning, ingen tid lagd på frisyr eller kläder till festen. Många hinner knappt sätta sig till bords före tolvslaget och är bara trötta efter allt släp och slit, snarare än att längta efter det kommande året.

Elin hoppade också över den stora julklappsjakten. Nu slipper hon trängas i fullsatta gallerior och lägga hela lönen på presenter till släkten och vännerna. Om man räknar på vad allt detta kostar i slutändan, så är det billigare att resa bort till något varmt land över helgerna istället. Man kan roa sig närhelst man vill, och använda årets slut till att summera året och planera för framtiden.

Elin har onekligen poänger, och när folk tar sig tid att lyssna till hennes argument brukar de flesta också hålla med henne. Tyvärr är det dock få som verkligen vill höra på varför en tjej väljer att inte fira, de flesta dömer genast och söker dolda orsaker som exempelvis dålig ekonomi.

Elin bryr sig inte om dessa kommentarer. Om hon får barn så kommer hon gärna ordna julfirande, klä granen och köpa klappar till dem men för egen del ser hon inget skäl att ändra sitt förhållningssätt. Hur och när vi säger farväl till det gamla året är upp till var och en, tycker hon. Känner man för det kan vilken dag som helst bli en fest.

Vi har ett stort sällskap som brukar fira nyår tillsammans, och jag tycker det är roligt att ordna inför kvällen. Men jag förstår Elin. Skulle jag hamna ensam en nyårsafton så tror jag inte att jag skulle ligga och gråta i kudden, snarare skulle jag ta det lugnt, vila och bara njuta av stillheten.

Bedöm artikeln
( No ratings yet )
En vän till mig firar inte nyårsafton, och jag förstår henne. Här är varför.