Karolinas föräldrar gav oss en otroligt dyr bröllopspresent en lägenhet! De överlämnade högtidligt nycklarna och sa att vi var ägarna, men eftersom lägenheten ligger i ett nytt kvarter, köpte de den nästan som ett skal. Min svärmor tyckte att eftersom de gett oss själva lägenheten, borde mina egna föräldrar hjälpa till med renoveringen. Mina föräldrar hade redan tidigare gett oss en betydande summa pengar, men de gick också med på att bidra till renoveringen.
Direkt efter bröllopet bestämde vi oss för att sätta igång med arbetet. Min pappa jobbar i byggbranschen, så han fixade allt material, och jag hjälpte till så ofta jag kunde. Ibland kom även Karolina och hjälpte oss.
Svärfar dök också upp ibland när det fanns tid. För att spara pengar valde vi att bo hos Karolinas föräldrar medan vi rustade upp lägenheten, istället för att hyra.
En dag när jag letade efter några papper råkade jag snubbla över dokumenten till lägenheten. Något där väckte min misstanke, och jag blev både förvånad och arg det visade sig att det var svärmor som stod som ägare!
Samma kväll skulle pappa och jag köpa badrumsmaterial, men jag bad honom skjuta upp det en dag. Jag berättade vad jag hittat och sa att jag behövde fundera igenom vad det innebar.
Varför står mamma som ägare till lägenheten? Varför inte Karolina? frågade jag rakt ut när vi alla var hemma.
Du är så naiv, skrattade svärmor. Det är ju för att skydda Karolina.
Skydda från vad?
Tänk om ni skulle skilja er, då skulle du kräva halva vår lägenhet!
Er lägenhet? Min pappa och jag har ju lagt ner massor på renoveringen nästan lika mycket som halva bostadens värde! Och varför utgå från att vi ska skiljas? Vi har ju precis gift oss!
Mamma, jag bad dig faktiskt att skriva över lägenheten på mig, viskade Karolina.
Så du visste om det här bedrägeriet? frågade jag.
Nej, du förstår inte Jag visste, men jag sa till mamma att hon skulle skriva över den på mig!
Så bra det går, Karolina ett äktenskap som börjar med en lögn!
Det har gått några dagar sedan jag flyttade hem till mina föräldrar. Nu är jag helt förvirrad kring vad jag ska göra. Karolina försöker prata med mig, men jag måste få tänka igenom allt. Jag trodde aldrig att hennes familj skulle vara så oschyssta, även om det kanske är vanligt bland föräldrar…
Vad borde jag egentligen göra i en sådan här situation?
