Du är den äldre brodern, så du borde hjälpa din yngre syster. Du har två lägenheter, ge henne en av dem!
Det var inte så länge sedan vi firade min svägerska Malins födelsedag. Malin hade aldrig visat mig någon vänlighet, och det var ömsesidigt. Släkten samlades: från mor- och farföräldrar, barn och syskon till kvällens huvudperson själv. Nästan alla tyckte sig behöva gratulera min fru på Malins dag, och samtidigt berömde de min generositet.
Vi tog emot gratulationerna, men förstod inte riktigt vad folk syftade på. I handen höll vi ett kuvert där presenten låg femhundra kronor. Jag tyckte att det var ett helt okej belopp för en födelsedag, men det kunde knappast kallas särskilt generöst. Men allt blev klart när min svärmor började överlämna sin hälsning till Malin.
Erik, din syster fyller år idag. Hon är fortfarande singel och har ingen partner, så som storebror måste du ta hand om henne och ge henne trygghet. Du äger ju nu två lägenheter, så du kan ge en till Malin.
Applåder bröt ut runt bordet och jag höll på att tappa hakan jag hade inte alls förväntat mig sådan fräckhet. Men det slutade inte där.
Brorsan, du ger mig lägenheten i det nya området, va? När kan jag flytta in? Jag insåg att jag behövde reda ut det här.
Jag och min fru, Karin, hade faktiskt två lägenheter. Den ena hade jag ärvt av min mormor, vi hade gjort några mindre renoveringar och sedan hyrt ut den. Pengarna från uthyrningen använde vi till att betala bolånet för vår egen nya lägenhet där vi själva bor. Min fru hade ingen rätt till den ärvda lägenheten jag hade alltid tänkt att den skulle gå vidare till vårt barn, inte till min svägerska.
Glöm det, lägenheten vi hyr ut är min och i den andra bor vi själva, sa jag.
Nej, pojke lilla du har fel, eftersom du är min sons hustru så är alla era tillgångar gemensamma och ska förvaltas av min son, sa svärmor bestämt.
Du får gärna hjälpa din syster, men inte med min lägenhet, sa jag till min fru. Erik, har du något att säga?
Älskling, vi kan jobba ihop och köpa en till lägenhet, så kan vi ge Malin den. Det är ändå hennes födelsedag, försökte han.
Är du allvarlig? Jag blev verkligen förvånad. Ska du ge bort vårt gemensamma boende till henne, kan du bara göra det när vi skilt oss!
Är du inte skäms över att prata med din man så? Vill du skiljas, så får du det! Erik, det är nog bättre att du packar och flyttar hem till din mamma. Och du är girig och elak! sa min svärmor till mig.
Efter de orden tog jag min jacka och lämnade det där galna huset. Jag tänker inte låta någon annan bestämma över min egendom eller ta del av mitt hårda arbete. Något jag verkligen har lärt mig är att stå upp för min egen rätt och aldrig ge efter för påtryckningar, oavsett hur högljudda de blir runt middagsbordet.
