“Jag vill inte ha någon annan svärdotter, gör som du vill!” – sa mamman till sin son. Marek skulle ta examen och tyckte att det var dags att gifta sig med sin första stora gymnasiekärlek, Magda! Magda var vacker men ändå vänlig och intelligent, och höll samtidigt på med sin magisteruppsats. De unga bestämde att gifta sig direkt efter avklarade examina. När Marek berättade för sin mamma om bröllopet, hade hon inga goda nyheter. Hon sa till honom att han antingen skulle gifta sig med Amanda från grannskapet, eller ingen annan. Hon frågade: Vad är viktigast – karriär eller kärlek? Mamman såg sin son som en blivande framgångsrik man. Amanda kom från en välbärgad familj och hade länge varit förälskad i Marek, men han var förlorad i Magda som kom från enklare förhållanden. Magdas mamma hade dåligt rykte… Vad skulle folk säga? ”Jag behöver ingen annan svärdotter, men du gör som du vill!” sa mamman till sin son. Marek försökte länge övertyga sin mamma, men hon stod fast. Till slut hotade hon med att förbanna honom om han gifte sig med Magda. Då fegade Marek ur. Han fortsatte träffa Magda i ett halvår till, men relationen dog sakta ut. Till sist gifte han sig med Amanda. Hon var verkligen förälskad i honom, men de hade aldrig något riktigt bröllop; Marek ville inte att Magda skulle se några bröllopsbilder. Han flyttade in i Amandas föräldrars stora villa och fick hjälp med karriären – men blev aldrig lycklig. Marek ville inte ha barn. När Amanda insåg att han aldrig skulle ändra sig, ansökte hon om skilsmässa. Då var Marek fyrtio och Amanda trettioåtta. Amanda gifte om sig, fick barn och blev verkligt lycklig. Marek drömde länge om Magda, försökte leta upp henne – men det gick inte. Det var som om hon försvunnit. Sedan fick han höra att hon inte längre fanns. En bekant berättade att Magda, efter deras uppbrott, hade gift sig med första bästa man – som visade sig vara en skitstövel och slog ihjäl henne. Efter det började Marek bo i sina föräldrars gamla lägenhet och drack sig till döds. Han satt ofta och tittade på fotot av Magda – och kunde aldrig förlåta sin mamma.

“Jag vill inte ha någon annan svärdotter, du gör som du vill!” sa modern till sin son.

Martin var på väg att avsluta sina studier på universitetet i Uppsala, och plötsligt blev allt som ett vykort där järnvägsspåren böjde sig som ormar genom drömmen. Han tänkte att nu, nu var det rätt läge att fria till sin första gymnasiekärlek, Linnea! Linnea, med sitt blonda hår, osannolik som en såpbubbla som aldrig spricker, var både klok och vänlig. Nu skrev hon på sin magisteruppsats om gökarnas flyttmönster. De unga bestämde sig: när hon tagit examen gifter vi oss och åker på bröllopsresa till någon by vid Vättern, tänkte Martin.

Martin berättade om sina planer för sin mamma, men i drömmen förvandlades hennes ord till knotiga grenar som rispade hans kinder: “Du gifter dig med Emilia från grannhuset, eller med ingen alls.” Sedan stirrade hon med ögon som glittrade som frost, och viskade: “Vad är viktigast för dig karriär eller kärlek?” Modern, som alltid sett honom i en framtid av glas och stål, med titlar skrivna ovanför huvudet likt flygande fiskmåsar.

Emilia var dotter till fabrikören som körde Volvo genom gatorna i Sundsvall, och hade länge varit betagen av Martin, men hans hjärta slog för Linnea som kom från det där huset längst nere vid bäcken, där syrenerna växte vilt och tvätten alltid vajade i vinden. Linneas mamma var känd i byn som en kvinna man helst inte nämnde på kräftskivan. Vad skulle folk viska i fikarummen?

“Jag vill inte ha någon annan svärdotter, du gör som du vill!” ekade moderns stämma, som om den var riktningslös.

Martin försökte tala sin mamma till rätta, men hon var lika orubblig som höga granar i Sarek, och till slut spände hon ögonen i honom och sa att om han valde Linnea skulle hon förbanna honom och hela hans framtid. Dimman rullade in, och Martin blev stående. Rädslan ströp honom. Han och Linnea träffades fortfarande, men med tiden dog allt ut, som om någon dragit ur en kontakt.

Till sist gifte sig Martin med Emilia. Hon var förälskad, men bröllop blev det aldrig Martin ville inte att Linnea skulle upptäcka bilderna i någon album på ICA Maxi. Emilia kom från en annan värld, med kristallkronor och nya Volvobilar. Martin flyttade in i hennes föräldrars stora villa, där allt var tyst och sterilt. Hennes pappa såg till att Martin fick praktikplats på det där stora kontoret med utsikt över älven. Men inuti honom kändes allting ihåligt.

Martin ville inte ha barn. När Emilia till slut förstod att det aldrig skulle bli någon liten Albin eller Elin, stämde hon själv för skilsmässa. Då var Martin redan fyrtio, och Emilia trettioåtta. Hon gifte om sig med en man från Sigtuna, födde en frisk dotter och skrattade med hela kroppen.

Martin började drömma om Linnea, sökte hennes namn i folkbokföringen, men det var som om hon blivit ett töcken i gryningen hon gick inte att finna. En gammal barndomsvän berättade för honom att Linnea gift sig med första bästa, en man som gått i mörka stövlar och mörka tankar, och till sist slog han ihjäl henne. Så försvann hon.

Efter detta föll Martin tillbaka in i föräldrarnas slitna hyresrätt, där köket luktade gammal korv och tapeterna böjde sig. Han drack sig långsamt genom kvällarna, stirrade på Linneas fotografi som aldrig bleknade, och förlät aldrig sin mamma.

Svenska kronor försvann ur hans plånbok som om de vände ryggen mot världen. Ljuset från fönstret blev blått, och drömmen fortsatte, ändlös.