Vi hade så väldigt stora förhoppningar på att min mamma snart skulle gå i pension, flytta ut till landet och lämna över sin trea till mig och min man!
Jag måste bara berätta om min granne, Ylva. Hon är 68 år nu och har bott alldeles ensam i sin trea i centrala Stockholm. Men inte längre Ylva har nämligen hyrt ut sin lägenhet och dragit iväg på en långresa.
Häromdagen kom hennes dotter, Majken, över till mig och suckade tungt:
Vad håller mamma på med egentligen? Hon har verkligen svikit mig! Nu står min svärmor här och gastar om att jag också kommer att bli alldeles tossig på ålderns höst. Hon säger att äpplet inte faller långt från trädet. Och vad ska jag säga jag och min man tog precis lån på en ny Volvo! Vi har redan släpat efter med betalningarna i två månader. Vi tänkte ju att mamma skulle hjälpa till men nej då, hon hyr ut lyan och drar på semester istället!
Jag tittade på Majken som om hon fått solsting: varför i hela friden ska hennes mamma betala av deras billån? Men Majken malde på:
Svärmor är fly förbannad över att vi bor hos henne i hennes tvåa, samtidigt som mamma cashar in på att hyra ut trean!
Jag fattade att Majken ville ha lite sympatier, men alltså jag tycker Ylva gjorde helt rätt. Hon måste ju få leva sitt eget liv! Varför tror folk i Sverige att bara för att en kvinna går i pension ska hon genast övergå till att bli barnvakt och leverantör av extralägenheter? Hallå, det finns ju kaffe att dricka och kryssningar till Åland att åka på! Jag frågade Majken:
Men ska ni aldrig stå på egna ben, du och din man? Varför har ni inte lagt undan under de där 15 åren ni varit gifta och skaffat er ett eget hem? Då slapp du både gnäll från svärmor och väntan på arv.
Majken suckade och sa:
Vi hade verkligen räknat med att mamma skulle dra ut till stugan i Värmland när hon blev pensionär och att vi skulle få ta över Stockholmsdrömmen!
Då kunde jag inte låta bli att skoja:
Men tänk om Ylva också träffar någon kärlek på resan? Jag har en kollega vars mamma reste till Teneriffa och träffade en ny man där. Nu bor hon kvar och dricker sangria om dagarna. Det kanske händer Ylva också!
Majken såg ut som att hon svalt en surströmming på fel håll. Själv såg jag bilder på Facebook häromdagen Ylva satt och skrattade i solen någonstans på spanska solkusten. Hon hade det hur bra som helst och njöt av livet. Jag blev faktiskt riktigt glad för hennes skull. Livet tar inte slut bara för att man får pension och får seniorrabatt på Ica tvärtom! Man ska väl njuta, hitta på nya saker och kanske träffa nya vänner (eller män!) hur gammal man än är.
