– Du är ingen fru, du är en tjänarinna. Du har ju inga barn! – Mamma, Helena kommer bo här nu. Vi renoverar lägenheten, det går inte att bo där. Det finns ett ledigt rum, varför ska hon sitta där i byggdammet? – sa Helenas man. Han hade uppenbarligen inga problem med idén, till skillnad från sin fru och sin mamma. Mamman tålde inte sin svärdotter. – Jag måste jobba, jag kan inte vara här – viskade Helena. Hon jobbade hemifrån och behövde lugn och ro, medan Jacek var på jobbet hela dagen. Det var inte lätt att bo under samma tak som svärmor. Helena var van att ha det tyst och skönt för sig själv. Helena kastade en blick på svärmor men fann inga ord. Svärmor ville inte ha Helena i hemmet, men det gick inte att göra något åt. De satte sig till bords för middag. – Helena, kan du ta fram din goda sallad? – sa Jacek. – Jacek, ät inte den där kemikaliesalladen. Jag har gjort en annan, den är nyttigare – klagade svärmor. Helenas ansiktsuttryck förändrades. Hennes man tålde inte tomater – hur kunde svärmor glömma det? När Jacek var liten brydde hon sig inte om hans allergi och gav honom bara en tablett. – Han är allergisk. Varför la du tomater i salladen? – sa Helena. – Vad hittar du på? Det är bara en tomat, inget händer, – svarade svärmor. – Han kommer bli sjuk. – Helena, lugna dig nu. Han har ingen allergi. Hans egen mamma känner honom bättre än du. – Jag är hans fru. Det är min skyldighet att ta hand om min man. – Du är ingen fru, du är bara en tjänarinna. Du har inte ens barn! När du har det kan vi snacka. Helena sprang gråtande från bordet till sovrummet. Hennes svärmor visste alltid var hon skulle trycka till. Jacek skyndade efter sin fru. – Jacek, förlåt. Jag drar till mina föräldrar. Eller kontoret. Jag tänker inte bo med din mamma. – Låt mig prata med henne. Hon slutar! – Nej, vi har gått igenom det här tusen gånger. Vi kommer aldrig funka ihop under samma tak. De var tvungna att hyra en lägenhet ett tag för att undvika ytterligare en familjeskandal. Svärmor klagade, men hade inget val. Helena var lycklig över att ha en så stödjande och förstående man.

Du är inte en fru, du är en tjänare. Du har inga barn!

Mamma, Elin ska bo här ett tag. Vi håller på att renovera lägenheten och det går inte att vara där nu. Det finns ju ett ledigt rum här, varför ska hon sitta i byggdamm? sa Elins man Gustav.

Uppenbarligen hade han inga problem med det, till skillnad från både hans fru och hans mamma. Hans mamma tålde verkligen inte sin svärdotter.

Jag måste jobba, jag kan inte bara vara här viskade Elin.

Elin arbetade hemifrån och behövde lugn och ro. Gustav var på jobbet hela dagarna, så det blev inte enkelt att samsas under samma tak som svärmor. Elin hade vant sig vid att vara ensam hemma och uppskattade verkligen tystnad.

Elin tittade på sin svärmor och visste inte vad hon skulle säga. Svärmor ville inte ha Elin i sitt hem, men det fanns tydligen inget annat alternativ. De satte sig vid bordet för att äta middag.

Elin, kan du ta fram din goda sallad? bad Gustav.
Gustav, ät inte den där kemin. Jag har gjort en annan åt dig som är nyttigare, klagade svärmodern.

Elins min förändrades. Hennes man var allergisk mot tomater hur kunde svärmor glömma det? När Gustav var liten brydde sig hans mamma aldrig om sådana saker. “Det är ingen idé att springa till läkaren, ge honom en tablett så går det över,” brukade hon säga.

Han tål inte tomater. Varför lade du i dem i salladen? sa Elin.
Vad pratar du om? Det är ju bara en tomat, det händer inget, svarade svärmor.
Han blir sjuk.
Elin, lugna dig. Han är inte allergisk, hans egen mamma vet bättre än du.
Jag är hans fru. Jag tar hand om min man.
Du är inte en fru, du är bara en tjänare. Du har inga barn! Vi pratar vidare om det den dagen du har egna.

Elin reste sig hastigt från bordet och gick till gästrummet. Svärmor visste alltid var hon skulle sticka in kniven. Gustav gick genast efter för att trösta sin hustru.

Förlåt, Gustav. Det är nog bäst att jag bor hos mina föräldrar ett tag. Eller på kontoret. Jag klarar inte att bo med din mamma.
Låt mig prata med henne. Hon kommer sluta.
Nej, vi har pratat om det här tusen gånger. Vi kan inte bo tillsammans allihop.

De beslutade att hyra en lägenhet ett tag, för att undvika ännu ett familjebråk. Svärmor var självklart missnöjd, men de hade inget val. Elin var bara lättad över att ha en så förstående och omtänksam man vid sin sida.

Ibland lär vi oss att vår egen frid är värd mycket mer än att försöka behaga andra. Att sätta gränser är inte bara accepterat det är nödvändigt för att vi ska kunna må bra tillsammans.