När jag försökte slinka ur vattnet torrt
Erik, ge mig bilnycklarna, snälla. Mamma måste riktigt snabbt till vårdcentralen, Alva räckte fram mot mannen som låg slingrad på soffan. På två timmar max, jag kör din vackra fru oskadd hem.
Erik lyfte inte blicken från den glödlampan som lyste på telefonens skärm.
Nej.
Vad menar du med nej? Alva sänkte handen. Du har ledig, du ska ju inte gå någonstans. Mamma mår illa, blodtrycket hoppar.
Jag sa nej, så är det nej, Erik äntligen ryckte sig från telefonen och tittade på frugan. En kvinna bakom ratten är alltid kaos. Antingen snurrar man in i ett stolpar, eller så kör man in i en dröm, eller så hittar man på något annat.
Alva tog ett steg närmare soffan, knyckte nävarna.
Erik, vad pratar du om?!
Vad är fel med det jag sa? Jag har ett treårigt billån på den bilen. Jag vill inte riskera mitt livsägodelar, han återböjde sig mot telefonen, som om samtalet var avslutat.
Alva stirrade tyst på Eriks hårfäste. Hon vände sig om och smällde igen dörren till vardagsrummet med en knakande kraft. I korridoren tog hon upp sin egen telefon och beställde en taxi. Resan fram och tillbaka kostade ett hundra femtio kronor. Mamma bad hela tiden om ursäkt för besväret. Alva pressade läpparna hårdare och tänkte på hur enkelt Erik hade kunnat lösa allt om han bara ville.
När hon kom tillbaka öppnade Erik dörren med ett ångerfullt leende.
Förlåt, min kära. Jag vet att jag betedde mig illa. Jag tänkte inte på att mamma verkligen behövde hjälp, han försökte omfamna henne men hon backade.
Lämna mig.
Kom igen, Alva, bli inte så arg. Jag ber om ursäkt! Jag vet att jag hade fel.
Alva gick förbi honom in i köket utan ett ord. Erik följde efter, fortsatte sina fredsbudskap.
Kanske brygger vi kaffe? Eller ett glas vin? Vi kan prata lugnt.
Alva slog på vattenkokaren och började skrubba tallrikarna med en ilska så stark att hon nästan ville krossa dem till pulver. Erik stod kvar en stund, sedan drog han sig tillbaka till sovrummet.
Två månader gick i den spända tystnaden. Alva svarade Erik med korta meningar, bara när det var absolut nödvändigt. Erik försökte flera gånger starta en försoningsdialog, men varje gång möttes han av en vägg av kall likgiltighet.
På en lördag morgon stod Alva i köket och skar grönsaker till en gryta. Utanför smattrade regnet mot fönstret, och i lägenheten rådde en nästan mysig stillhet. Hon satte på lågmäld musik och försvann in i matlagningens rytm, äntligen avslappnad efter en tung arbetsvecka.
Ett plötsligt knack på dörren fick henne att rycka till. Hon torkade händerna på en handduk och gick mot dörren, förundrad över vem som kunde dyka upp så tidigt.
Gry? Alva tog ett steg tillbaka när hon såg svärmorens rödglödande ansikte på tröskeln.
Du har förlorat all samvete! Gry stormade in i lägenheten. Du tänker bara på hur du kan slå ner min son i skuld! Bryr du dig inte om hur han ska överleva?
Alva blinkade förvirrat, försökte förstå kaoset.
Gry, vad pratar du om? Vad har hänt?
Vad har hänt? Gry vände hela sin kropp mot Alva, ögonen brann av rättfärdig ilska. Du krossade Eriks bil! Nu ska min son betala tre år för en hög med skräp!
Alvas ben kändes som om de försvann under henne.
Gry, jag har aldrig suttit i Eriks bil. Aldrig! Han nekade mig nycklarna när jag bad.
Ljuger du! Gry gnällde. Min son har berättat allt! Hur du lånade hans bil och sedan krossade den!
Just då hördes steg i hallen, och Erik dök upp. Gry kastade sig genast mot sonen.
Hon erkänner inte ens! Erik, kära, hur ska du nu leva? Tre år för en trasig bil! Ingen bil, inga pengar!
Alva stirrade på Erik, väntade på en förklaring. Erik sänkte bara huvudet och nickade så svagt att det knappt märktes.
Erik? Alvas röst kvävdes. Säg sanningen till min mamma. Säg att jag aldrig tog din bil.
Erik tystnade och betraktade sina tofflor.
När exakt skulle jag ha krossat bilen? Alva vände sig mot Gry, rösten fick en metallisk klang. Sätt ett exakt datum.
Gry slog fram telefonen i en triumferande gest.
På tisdagskvällen klockan två! Jag har hela vår chatt med Erik sparad! Här! Hon tryckte telefonen mot Alvas näsa.
Alva skummade snabbt igen minnet från tisdagen. En hel arbetskonferens
På tisdag? Hon log hånfullt, och det fick Gry att tappa talet. På tisdag var jag på en resa för hela dagen, från sju på morgonen till nio på kvällen.
Grys ansikte blev förvirrat.
Men Erik sa
Erik ljög, Alva gick mot Erik. Eller hur, älskling? Berätta sanningen. Vem krossade egentligen din dyrbara bil?
Erik lyfte huvudet, ansiktet blossade upp i röda fläckar.
Mamma, förlåt. Jag krossade bilen själv, hans röst darrade. Jag ville inte att du skulle bli arg och tro att jag var en oduglig förare. Jag tänkte att om jag skyllde på Alva
Du lade skulden på en oskyldig! Alvas ilska steg som en våg. Och dessutom fick du mamma på min sida!
Gry föll ner på en stol, blek som ett vintertorg.
Erik, hur kunde du? Varför ljuga? Varför!?
Mamma, du vet hur otur jag har i bilen. Minns du när jag var arton år och repade pappas bil? Du talade inte med mig i en vecka, Erik försökte ta sin mamma i handen, men hon ryckte bort den.
Så du bestämde dig för att skylla på Alva? Gry reste sig långsamt. Du är en vuxen man! Hur kan du lägga skulden på en kvinna?
Alva stod med armarna korsade, betraktade scenen. Hennes raseri förvandlades sakta till trötthet och besvikelse.
Vet du vad, Erik? När du vägrade låna mig bilen för att köra min mamma till läkaren… Jag trodde du var en girig egoist. Men du är ännu värre. Du är en fegis.
Alva, snälla, gör inte så, Erik försökte närma sig.
Stopp! Hon höjde handen. Du var redo att förstöra vårt förhållande bara för att inte erkänna felet för min mamma.
Jag ville bara säga sanningen, jag visste bara inte hur, han stammade.
Du vet inte hur? Alva skrattade, men skrattet var tomt. Förlåt, Alva är inte hur ärliga samtal börjar.
Gry fann sin röst och talade till sonen:
Erik, förstår du att jag hade en felaktig bild av Alva? Jag såg henne som självisk och ansvarslös! Men hon har inget med detta att göra!
Mamma, jag ska rätta till det, jag
Rätta till? Alva gick till fönstret och såg den grå, regniga dagen. Hur kan du rätta till det jag nu vet om dig? Att du i svåra stunder skyller på mig för att gå torrt ur vattnet?
Tystnaden lade sig som en tjock dimma i lägenheten.
Alva, Erik ropade mjukt, vad gör vi nu?
Hon vände sig inte om.
Jag vet inte, Erik. Jag trodde jag hade gift mig med någon jag kunde lita på. Men du är redo att förråda mig vid första chans.
Det är inte sant! Jag älskar dig!
Älskar du? Alva svarade slutligen. En som älskar låter inte den han älskar lida för sin egen trygghet.
Gry reste sig och gick fram till svärdottern.
Alva, förlåt mig. Förlåt för att jag trodde på lögnen, för att jag skrek på dig. Jag hade fel.
Gry, du agerade som vilken mor som helst. Du försvarade ditt barn. Jag har inga anklagelser mot dig, Alva såg på Gry och i hennes ögon glimmade en skymt av medkänsla.
Men mot Erik? Gry viskade.
Mot Erik finns det, svarade Alva. Och de är allvarliga.
Erik hoppade upp och rusade mot Alva.
Alva, vad ska jag göra? Jag är beredd på allt för att du ska förlåta mig!
Du är beredd på allt nu, hon backade från hans beröring. Men du har redan ljugit en gång och lagt skulden på mig. Det visar vem du verkligen är.
Jag kommer förändras!
Människor förändras inte på ett dygn. De som kan så stora svek förändras sällan.
Hon gick tillbaka till köket, lämnade Erik och Gry ensam med sina tankar. Bakom dörren hördes dämpade röster. Gry skällde på sonen för hans beteende.
Alva gick igenom alla möjliga vägar i sitt huvud. Vad skulle hon göra? Hur leva med en sådan man?
Det fanns inget sätt. Oavsett hur mycket hon försökte, kunde hon inte glömma.
Alva öppnade telefonens sökmotor och skrev: Hur blir man snabbt skild? Beslutet var taget….
