Hej Margareta, det här är Lovisa, din blivande svärdotter. Jag skulle vilja träffas och prata lite. När och var passar det dig?
Margareta spände sig, särskilt vid orden “blivande svärdotter”. Vad var det här för nyheter? Viktor hade inte sagt något om att han tänkte gifta sig med henne.
Hej Lovisa. Kl. 18:00 hos mig idag, jag är hemma.
“Vad kan hon vilja prata om? Är hon kanske gravid? Självklart. Hon har säkert planerat det för att få Viktor att gifta sig med henne, vi vet hur sånt går till.
Vad tänker han egentligen? Hon är inte i hans liga. Viktor är arkitekt med en lovande framtid. Egen lägenhet, bil, snygg, smart. En avundsvärd fästman. Vem som helst skulle vara lycklig, men nej, han valde den här tjejen”
Margareta städade lägenheten och gick till affären. Hon kände sig orolig.
Hon hade sett Lovisa några gånger och ogillat henne redan från början. Viktor hade tagit med henne för att presentera henne, sen bara för att dricka te och prata. Och varje gång hade Margareta sagt precis vad hon tyckte om flickan efteråt.
Viktor, finns det inga andra? Varför just hon? Vad är det fina med henne? Inte särskilt snygg, smal, liten. På min tid gillade männen en helt annan typ! Hon passar inte ihop med dig!
Mamma, jag älskar henne, och för mig är hon den vackraste! Och hon lagar fantastisk mat! Hennes köttbullar är helt underbara!
Det gjorde extra ont. Förut brukade han alltid berömma mammans mat, men nu var det den där flickan som lagade “underbara köttbullar”.
Lovisa kom precis på utsatt tid. Hon hade med sig bakelser gräddtårtor. Margareta älskade sånt. “Så listigt, hon försöker smickra mig”, tänkte hon.
Margareta, jag går rakt på sak. Viktor har friat och jag har sagt ja. Han väntar på rätt tillfälle att berätta det för dig. Han är orolig för hur du kommer att ta det.
Självklart, kära du! Varför skulle jag vara glad?
Jag vill göra en överenskommelse med dig. Lyssna på mig, snälla.
Jag vet att du uppfostrade Viktor ensam. Du gifte dig för barnets skull, men det blev inget lyckligt familjeliv. Din man lämnade dig. Jag växte också upp med en ensam mamma, min pappa dog när jag var liten. Så jag vet hur det är att växa upp utan en hel familj.
Du har lagt all din kärlek i din son. Tack så mycket. Han är väluppfostrad, snäll och omtänksam. Det är din förtjänst. Du har någon att vara stolt över.
Margareta nickade gillande. Det var sant. Det var tack vare henne som sonen blivit sådan.
Lovisa fortsatte.
Du drömmer om att din son ska gifta sig med en vacker, framgångsrik, rik tjej. Och så kommer jag. Liten, inte särskilt imponerande, från en vanlig familj. Inte den bästa lönen. Ingen bra match för din son, enligt dig. Nu är du förvirrad, vet inte vad du ska göra, hur du ska få Viktor att ändra sig, eller hur?
Margareta ryckte på axlarna och nickade. Precis så.
Tänk på vad som kan hända. Viktor kommer inte att lyssna på dig, det är säkert. Han är beslutsam. Du försöker övertala honom. Till slut grälar ni. Du kommer inte till bröllopet, så klart. Din son lydde dig inte. Eller hur?
Jo, det är precis så det kommer att gå.
Du kommer att berätta för alla vilken dålig son han är, att du gjort så mycket för honom och det här är hans sätt att tacka dig. Några kommer att tycka synd om dig, andra kommer att skrta.
Samtidigt kommer vi att leva lyckliga. Du kommer att surt ignorera oss. Jag föder ett barn, Viktor berättar naturligtvis för dig. Men du vägrar envist att träffa ditt barnbarn. Du accepterar inte vårt äktenskap, och därför inte heller vårt barn.
Min mamma kommer att vara den som får vara med barnbarnet, gå på promenader, läsa sagor och skämma bort det. Och hon blir den bästa mormorn i världen.
Under tiden sitter du ensam i din lägenhet, tittar på TV och är arg på hur livet blev. Ingen bryr sig om dig.
På högtider blir det extra ensamt och sorgset. Alla andra firar med familjen, men du är ensam igen. Ilskan gnager. Hälsan blir sämre, du hamnar på sjukhus.
Andra får besök, men du får bara besök av grannen eller en vän. För din son och hans “dåliga fru” vill du ju inte umgås med.
Resultatet? Du lever resten av ditt liv ensam, utan att se hur ditt barnbarn växer upp, ingen kommer att kalla dig mormor, ingen som gratulerar dig på födelsedagen. Och det blir ditt val.
Eller så kan det gå annorlunda. Efter att jag gått kan du tänka över allt. Och som en klok och kärleksfull mamma accepterar du din sons val, för om han älskar mig måste det finnas en anledning.
Jag är faktiskt inte så dålig som du tror. Mina kollegor gillar mig, min mamma älskar mig, jag är en hederlig person. Jag kommer att bli en bra fru och mamma. Och framför allt älskar jag din son, och han älskar mig.
När Viktor säger att han ska gifta sig, kan du säga att du stöttar honom, att du accepterar hans val. Jag förstår att du kanske aldrig kommer att tycka om mig, men åtminstone visa mig respekt och takt. Det räcker.
Jag har inte heller varma känslor för dig, men jag är beredd att ändra mig.
På bröllopet sätter vi dig på hedersplats. Du kommer att vara stolt över din son, och kanske lite över mig. När jag föder barnet kommer du alltid att vara välkommen. Vårt barn kommer att ha två älskade mormödrar, och det är underbart.
Jag kommer aldrig att säga ett ont ord om dig, och du gör inte det heller om mig.
Vi har en sak gemensamt att göra Viktor lycklig. Så låt oss samarbeta. Fundera på allt och ring mig, så jag vet vad jag kan förvänta mig. Tack för teet, Margareta, ha det så bra!
Efter att Lovisa gått satte sig Margareta i fåtöljen vid fönstret och funderade. Hon hade rätt! Det var precis så det skulle gå!
Och vad spelade det för roll om hon inte gillade sin blivande svärdotter? Det var sonen som skulle leva med henne. Om hon bråkar och försöker övertala honom vad vinner hon? Han blir ledsen, men gifter sig ändå. Hon hade sett hur hans ögon lyste när han tittade på Lovisa. Till och med mammans köttbullar smakade inte lika bra längre
Vad vinner hon på det? Inget. Hon sitter ensam med sin ilska medan den andra mormorn får vara med barnbarnet. För hon vill också det. Men hon kan inte. Om inte Nej, det behöver inte bli så
He
