“-Jag vill göra ett test om Dasha verkligen är min så tar jag henne med mig.”
“Ta henne nu genast, hon är bara i vägen jag är trött på att behöva mata henne, klä på henne, jag kan inte ens unna mig något för att köpa mat åt henne. Sånt är livet Ge mig pengar, Micke, va?”
Rita höll på att göra sig klar för jobbet. Hon smörjde snabbt några smörgåsar åt sin man, lindade in dem i folie och lade dem på bordet.
Micke jobbade på ett bilverkstad, och eftersom de inte hade någon ordentlig lunchrast fick han alltid ta med sig mat.
Själv arbetade Margareta som kock på en matsal. Hennes arbete låg lite längre bort, så hon var tvungen att gå upp en timme tidigare än sin man.
Ute hade det börjat duggregna, och Rita tog paraplyet som stod i hallen. Det gled ur hennes händer och föll med en högljudd smäll i golvet. Margareta stelnade till och tittade in i sovrummet mannen hade inte vaknat.
Rita log för sig själv:
“Så klantig jag är!” och smög försiktigt ut genom dörren.
Bussen kom oväntat snabbt. Rita satte sig vid fönstret och stirrade ut mot staden. Hennes tankar började vandra.
Rita var inte längre en ung flicka, hon närmade sig trettio, hon var lyckligt gift Även om de inte hade mycket, så kändes det ändå som om de hade det bra tillsammans.
Men en sak plågade henne hon och Micke hade inga barn, och hon längtade så efter en liten bebis, det spelade ingen roll om det var en flicka eller en pojke.
Under de tre långa åren de varit gifta hade Rita gått på alla möjliga undersökningar, men läkarna bara ryckte på axlarna och sa att allt var som det skulle.
Bussen stannade, Rita betalade och klev av. Hon behövde bara gå genom parken, och där låg matsalen.
Efter några steg på trottoaren stannade Margareta förvånat på en våt parkbänk satt en liten flicka och grät. Hon hade på sig en tunn jacka och huttrade i kylan, medan tårar blandade sig med regndropparna som rann nerför hennes kinder.
Rita gick fram till barnet och frågade försiktigt:
“Hej! Varför sitter du här ensam?”
“Mamma kastade ut mig” flickan snyftade.
“Hur då kastade ut dig?” Rita blev chockad. Det lät helt otänkbart att kasta ut sitt eget barn i regnet!
“Hon sov och jag var hungrig. Jag väckte henne och då Mamma började skrika Och nu är jag här.”
“Vad heter du?”
“Dasha.”
“Vad ska jag göra med dig, Dasha?” Rita funderade och tittade på klockan. “Kom, så går vi. Var bor du? Långt härifrån?”
“Nej, här i närheten,” flickan pekade vagt åt ett håll.
De gick åt det håll Dasha visat, och inom fem minuter stod de framför en lägenhetsdörr. Rita tryckte på ringklockan, men det dröjde länge innan någon öppnade.
Till slut öppnade en sömnig, slarvigt klädd kvinna i en smutsig morgonrock. Håret var tovigt och ovårdat, och ansiktet såg ut som om det inte sett en kam på länge.
Hon tittade förvånat på Rita, sedan på Dasha, och stegade åt sidan utan ett ord:
“Kom in.”
Rita klev tyst över tröskeln. I lägenheten låg en kväljande lukt som fick henne att vilja kräkas. Smutsiga kläder låg slängda över golvet, och dammet på byrån visade att städning inte varit på tapeten på länge. Medan hon såg sig om upptäckte Rita en bild på hyllan.
Hennes ögon vidgades av förvåning
Hon hade sett den bilden förut i sin mans album, fast den där hemma var beskuren så att bara Micke syntes.
På den här bilden stod också Mikael, men bredvid honom fanns en vacker ung kvinna och Rita insåg med en gång att det var kvinnan framför henne. Margareta vände sig om och stirrade på den här ovårdade varelsen.
“Nå?” frågade kvinnan.
“Vadå ‘nå’?” Margareta samlade sig och mindes varför hon var här. “Din dotter sitter ute i parken och gråter! Och du bryr dig inte? Vad är du för mor?”
“Och nu ska du predika för mig också? Gå och skaffa egna barn istället! Stör dig inte på mitt!” kvinnan snäste åt dottern. “Var har du hållit hus?”
Flickan pilade in i ett annat rum och stängde dörren efter sig. Margareta insåg att hon inte hade något mer här att göra, vände och gick.
Hela dagen malde tankarna i huvudet på henne om flickan, om bilden, om den där slarviga kvinnan som uppenbarligen hade någon slags historia med hennes man.
På kvällen räckte Rita foto
