“Förhoppningsvis blir det du som sköter dig nu, för kvinnan jag hittade dig med kan jag lämna åt er. Nu tänker jag ta hand om mitt eget välmående.”
Åse är 48 år och har aldrig varit på spa. Tiden har aldrig funnits (barnen var små), och inte pengarna heller. Dessutom kändes det obehagligt att lämna mannen ensam hemma. Hennes hälsa haltade, särskilt efter att yngsta sonen föddes. Förlossningen var ansträngande. Men Åse prioriterade alltid familjen först och sig själv sist, om det blev tid över.
Barnen har vuxit upp och har egna familjer nu. De kommer bara hem till högtider. Åse arbetar som revisor på ett byggföretag och hennes man, Per, som agronom. Till slut kunde Åse ge sig själv lite tid. Men vintern blev hon sjuk och det ledde till en operation. Läkaren rekommenderade en spavistelse för rehabilitering. Åse blev tilldelad ett spa-besök på sommaren. Per började genast muttra.
“Vad är det för spa utan mannen? Hur ska jag klara mig själv hemma? Vill du att jag ska svälta ihjäl utan ordentlig mat på två veckor? Har du tröttnat på mig, eller vill du bara ha lite tid att rusa runt?”
“Har du blivit helt tokig? Du vet hur min hälsa är, jag åker för att vila upp mig.”
“Åk, för mig gör det ingen skillnad, men när det gäller mina behov är det ingen som tänker på det. Där hittar väl någon karl dig att roa dig med. Ni kvinnor behöver ju alltid det.”
“Du är verkligen dum. Jag åker för att vårda mig själv, inte för att roa mig. Jag fick det på läkarnas rekommendation. Vi kan fixa en plats för dig också, för dina nerver.”
“Ska jag åka runt på spa? Jag har andra saker att göra.”
“Jag åker för att få vård. Sluta störa mig. Ge mig bara lite tid för mig själv.”
“Ja, dra du,” fräste Per.
Åse kände sig som om någon kastat en hink med smutsvatten över henne. Hennes mans ord sårade henne.
“Värdera dig själv, Åse, du har bara dig själv,” mindes hon sin avlidna mormors ord.
Åse packade inför sitt spa-besök medan Per smällde igen dörren och gick ut.
“Han lugnar sig nog,” tänkte hon.
Hon lagade fem liter köttgryta, stekte köttbullar, bakade pajer och fyllde frysen så att Per inte skulle dö av hunger i hennes frånvaro.
På kvällen var Per fortfarande inte hemma och svarade inte i telefonen. Åse ringde en taxi och åkte till järnvägsstationen.
Åse anlände till spaet och installerade sig på sitt rum. På morgonen ringde Per för att fråga hur resan gått.
“Kanske är han verkligen svartsjuk, då måste han älska mig ändå,” tänkte hon.
Under lunchen på restaurangen blev Åse bekant med Liselotte, en strålande blond kvinna på 50 år. De började prata.
När Liselotte fick veta att det var Åses första spaupplevelse, började hon dela sina råd.
“Du måste gå på danskvällarna. Det är en sorts procedur för att hålla humöret uppe och gott för kroppen. Dessutom kan man träffa någon trevlig där.”
“Vad säger du? Jag är här för att återhämta mig efter operationen. Jag letar inte efter någon.”
“Jag är också gift, och jag åker hit varje år för att koppla av. Barnen är vuxna och jag har till och med ett barnbarn. Jag kan unna mig lite kvinnlig lycka.”
“Mmm… män här är så intressanta,” suckade Liselotte drömskt. “Förra veckan var jag med en Olof, men hans vistelse tog slut och nu har jag träffat en Rasmus. Vi tar kaffe ihop och promenerar i parken. Du borde också släppa taget och njuta lite.”
“Nej, nej, det är inte för mig. Jag är här för att få min hälsa tillbaka. Spa-romantik är inte för mig.”
“Det är synd, du kommer ha något att minnas istället för surmulna ansikten.”
På kvällen efter procedurerna kunde Åse inte sova utan att reflektera över Liselottes råd. Hon undrade hur hennes man kände till så mycket om romanser på spa. Åse beslöt sig för att följa alla läkares råd och hålla sig borta från frestelser. Men Liselotte slösade ingen tid, hon njöt av varje kväll med nya bekantskaper.
Det bästa med spaet för Åse var att slippa laga mat och tillfredsställa makens önskemål. Hon kunde äntligen leva för sig själv, utan att anpassa sig till andra.
“Det är skönt,” sa hon till Liselotte, “att man kan slippa hemmajobb och hushållsarbete här.”
“Ja, på det sättet är ett spa en kvinnas himmel,” instämde Liselotte. “Vi borde ha en lag som tillåter alla kvinnor att åka på spa varje år.”
“Vilka drömmar du har!”
“Varför inte drömma? Nästan alla kvinnor i vårt land förtjänar det.”
Åse ringde varje kväll till Per för att berätta vad hon gjort. Hon sa att hon saknade honom mycket. Per svarade surt och irriterat, men Åse var alltid tålmodig och sa:
“Jag är lojal och trogen. Jag letar inte efter någon här. Jag behöver bara dig.”
I de stunderna kände Åse sig som en 16-årig flicka, avundsjukt övervakad av sin pojkvän.
Nästan två veckor gick och Åse var utvilad och fylld av energi. Hon längtade efter sin make. Hon köpte presenter för barnen och Per, packade ihop sina saker och beslöt sig för att komma hem lite tidigare för att överraska honom.
Åse tog en taxi från stationen hem. I huset var det tyst. När hon gick in i köket såg hon champagne, två glas, choklad och frukt. Kläderna var spridda över golvet.
Per sov lugnt. Men inte ensam. Bredvid honom låg en främmande kvinna, en smal blondin kring 40. Åse var både kränkt och full av avsky. Det kändes som ett skämt, som hon ville glömma som en mardröm. Huvudet började pulsera, och hon tappade kontrollen över sig själv.
Hon slet täcket från paret och tog en klädhängare från bordet och började slå dem varhelst hon kunde.
“Åse, du är redan tillbaka? Varför ringde du inte? Jag skulle ha hämtat dig. Jag kan förklara allt,” sa en skärrad Per.
Den smala blondinen halkade ut ur sängen, naken och smet längs väggen ut ur rummet.
Åse brydde sig inte om henne. Hon rusade mot Per med hängaren, överväldigad av ilska. Per duckade undan och skrek att hon kanske inte varit mer trogen på sitt spa-besök. Att hon lämnade honom hemma med fem liter köttgryta och några pajer för två veckor och kanske också varit otrogen.
“Vilken ynkrygg du är. Jag har alltid ställt upp för dig, aldrig haft tid för mig själv,” sa Åse med en suck. “Jag åkte för att återhämta mig efter operationen, och du visste det. Du agerade som om du var kränkt, förstörde mitt humör. Samtidigt roade du dig här hemma.”
Per rusade ut ur sovrummet och började stänga ytterdörren efter sin älskarinna.
Åse rev av sängkläderna med förakt, knöt ihop dem och kastade ut dem på gården.
“Du är galen, kvinna! Varför skämmer du ut oss inför grannarna?” skrek Per. “Det händer alla, du festade, jag festade, låt oss fortsätta leva.”
“Aldrig mer sover, äter eller bor jag under samma tak som dig. Flytta ut till dina föräldrar på landet. Detta är mina föräldrars hus, här finns ingenting av ditt. Vi skiljer oss. Låt den där kvinnan laga dina dumplings. Jag tänker ta hand om min hälsa. Jag förklarar allt för barnen. Jag vill leva för mig själv, inte för att tillfredsställa ditt svek.”
I en månad bad Per Åse att ta honom tillbaka. Han grät och till och med bad barnen att övertyga henne att inte skilja sig. Men Åse förlät honom aldrig. Även den blonda älskarinnan lämnade honom, hon trodde att det stora huset var Pers eget. Och vem behöver en 50-årig man utan hem och med massor av problem?
“Jag tar inte tillbaka dig, vi skiljer oss och det är punkt. Jag har fått upp ögonen nu. Jag vill leva för min egen glädje. Du äcklar mig. Lev som du vill, Per, men lämna mig och barnen i fred. Jag har bestämt mig. Du är en attraktiv man, kanske hittar du en ny kvinna.”
Åse skilde sig från Per och kände sig som om hon återföddes. Varje år åker hon på semester till havet, har blivit vackrare och gått ner i vikt. Det är inte längre den ständigt trötta Åse man ser. Hon har tid för sig själv, och det är ett liv av nöje nu…
