En vän till mig, som heter Rasmus Jonsson, drömde alltid om att leva bekvämt på någon annans bekostnad. Han var fast besluten att vinna gunsten hos en flicka ur en rik familj. Redan från början såg jag att han inte älskade henne, och att inget gott kunde komma ur ett sådant äktenskap. Men Rasmus var övertygad om att en förmögen hustru var nyckeln till ett bekymmersfritt, lyckligt liv. Kanske hade han haft rätt, om hon själv visste hur man tjänar pengar. Visade sig att flickans familj var välbärgad tack vare hennes mamma, som ägde ett par stora butiker i centrala Göteborg.
Jag försökte resonera med min vän:
Tror du verkligen att de kommer vilja försörja en latmask? Det är klokt att vara självständig och ha ett arbete. Men kom igen, vi väntar barn! De litar fullt på mig, sa Rasmus självsäkert.
Jag fick aldrig riktigt grepp om honom. Det känns inte rätt att göra så mot någon man är tillsammans med det är inte rättvist. En man bör arbeta och bidra till sin familj.
Efter ett tag undrade jag hur det gått för honom. Jag frågade var han jobbade någonstans. Det visade sig att varken han eller hans fru som hette Elvina gjorde annat än att ligga hemma hela dagarna. Spelade dator, tittade på serier på SVT och sov länge. Hennes mamma kom med kassar fulla av mat. Innerst inne blev jag nästan avundsjuk: Rasmus hade fått allt han någonsin önskat.
Elvinas mamma är förmögen, vi kommer aldrig behöva jobba, skröt Rasmus med ett snett leende.
Kanske hade det här drömaktiga tillståndet kunnat fortsätta länge, men plötsligt började saker ske med hennes företag. Intäkterna störtade. Mamman såg ingen annan utväg än att ge både dottern och svärsonen jobb.
Det hade gått ungefär en månad sedan vi sågs sist. En kväll ringde min mobil, och Rasmus röst skakade. Han bad mig låna honom femtiotusen kronor för två veckor.
Jag letar jobb, skriver CV, går på intervjuer om jag bara kunde få ett förskott kan jag betala tillbaka! Just nu har vi inte ett öre, sa han bedrövat.
Så tog den bekymmerslösa livsstilen slut. Sedan dess har både han och Elvina börjat jobba. Rasmus betalade tillbaka pengarna. Så mycket för fantasin om ett liv på gräddhyllan i Vasastan. Man ska inte luta sig mot någon annans tillgångar. Att vara självständig det är trygghet och, ja, den riktiga lyckan.
