Evelinas liv förändrades drastiskt när hennes pappa bestämde sig för att söka arbete i ett annat land på grund av ekonomiska svårigheter och bristen på möjligheter hemma i Sverige. Redan vid två års ålder såg Evelina sin pappa ta farväl, med löftet att det bara skulle vara en kort resa. Men tiden drog ut på sig och han blev borta länge, skickade hem pengar i svenska kronor för att försörja familjen.
Under pappans frånvaro lyckades Evelina, hennes mamma och lillasyster skapa ett ganska tryggt liv tack vare hans ekonomiska stöd. Men hans frånvaro märktes djupt, och när mamman dessutom blev allvarligt sjuk förändrades allt. Trots en märkbar kamp gick hon bort, och Evelina stod nu ansvarig för sin lilla syster.
Samtidigt som Evelina fortsatte sina studier vid universitetet hade hon knappt någon tid över till sig själv dagarna gick åt till plugg och att ta hand om lillasystern. När pappan inte dök upp vid mammans begravning, kände Evelina sig sviken. Smärtan och ilskan växte och hon valde därför att avstå pappans pengar. Istället skaffade hon sig ett deltidsjobb för att kunna försörja sig själv och sin syster.
Ödet tog ytterligare en vändning när Evelinas morfar gick bort och lämnade efter sig ett hus samt en gammal Volvo. När Evelina en solig eftermiddag skulle provköra bilen för att eventuellt sälja den, lade den plötsligt av ute på landsvägen. Just när hon stod där, rådvill och frustrerad, stannade en svart jeep till vid vägkanten. Ut klev, till hennes förvåning, hennes länge förlorade pappa.
Han erbjöd sin hjälp och ville prata, men Evelina var tveksam och höll distansen. Mötet fick hennes pappa att inse konsekvenserna av sina val, men tillfället till försoning gled honom ur händerna.
Den oväntade återföreningen väckte motstridiga känslor inom Evelina mellan bitterhet och hopp om läkande. Tiden får utvisa om de någonsin kan hitta ett sätt att bygga upp förtroende och närhet igen efter år av saknad och sorg. Livet lär oss ibland att även det som gått sönder kan börja lagas, men det kräver både mod och tålamod.
