”Min frus mamma är rik, vi kommer aldrig behöva jobba” – jublade min vän. Min svenske vän Anton har alltid drömt om ett bekvämt liv på andras bekostnad. Han gjorde allt för att vinna en flickas gunst från en välbärgad familj, trots att det var tydligt att han inte älskade henne – det handlade snarare om hoppet om ett sorglöst liv. Man hade kunnat tro på hans plan om inte flickans mamma var den egentliga familjeförsörjaren – en entreprenör som äger flera stora butiker i Göteborg. Jag försökte få Anton att tänka om: – Du tror väl inte att de tänker försörja en latmask? Det är bättre att vara självständig och ha ett arbete. – Äsch, sluta nu. Vi ska snart få barn och de litar helt på mig! skrattade Anton nöjt. Jag kunde inte förstå honom – det var orättvist mot tjejen. En man borde kunna försörja sin familj själv. Efter en tid undrade jag hur det gick. Jag frågade Anton om hans jobb, men varken han eller hans fru arbetade. De satt bara hemma och spelade datorspel, såg på TV eller sov bort dagarna. Det var svärmor som försörjde dem. Jag måste erkänna att jag avundades honom lite – han hade uppnått sitt mål. – Min frus mamma är rik, vi behöver aldrig arbeta, skrockade Anton nöjt över sitt lyxliv. Men så började svärmors företag gå sämre. Vinsten minskade kraftigt och plötsligt fick Anton och hans fru erbjudande om att börja jobba hos henne. En månad efter vårt senaste möte ringde Anton upp, bekymrad: Han undrade om han fick låna 5000 kronor tills han hade fått jobb och lön. – Vi är helt panka! sa han bedrövat. Så tog det sorglösa livet slut, och både han och hans fru började jobba. Han betalade tillbaka pengarna. Så mycket för drömmen om den rika familjen. Man måste klara sig själv och stå på egna ben – det är så man blir trygg och lycklig.

“Min frus mamma är förmögen, vi kommer aldrig behöva arbeta!” jublade min vän.

En bekant till mig, vid namn Gustav, har alltid drömt om att leva bekvämt på någon annans bekostnad. Han gjorde verkligen sitt yttersta för att vinna en flickas hjärta från en rik familj. Men jag såg tydligt att han inte älskade henne, och att ett sådant äktenskap inte skulle sluta väl. Han var ändå fullständigt övertygad om att en förmögen fru var biljetten till ett lättsamt och bekymmersfritt liv. Kanske hade det varit trovärdigt, om hans fru själv visste hur man tjänade pengar. Familjens rikedomar kom nämligen från hennes mamma, som ägde flera stora matbutiker i Göteborg.

Jag försökte tala Gustav till förnuft:

Du tror väl inte att de kommer försörja en som inte gör något. Det är viktigt att vara självständig och jobba.
Sluta nu! Vi väntar barn. De litar helt på mig! skrockade Gustav nöjt.

Jag kunde bara inte förstå honom. Det är inte rätt mot henne. Man måste dra sitt strå till stacken och ta ansvar för sin egen familj.

Efter ett tag undrade jag hur det gick för honom. Jag frågade var han arbetade. Det visade sig att varken han eller hans fru gjorde något överhuvudtaget de satt bara hemma, spelade datorspel, tittade på serier och sov. Svärmor såg till att de hade mat på bordet. Ibland kände jag nästan en gnutta avund Gustav hade ju faktiskt uppnått det han ville.

Min svärmor är rik, vi kommer aldrig behöva jobba, skröt Gustav nöjd över sitt sorglösa liv.

Kanske hade det förblivit så, om det inte dykt upp problem i företaget, och inkomsterna drastiskt minskade. Gustav och hans fru blev erbjudna arbete av hennes mamma.

En månad passerade sedan vi sågs. Då ringde Gustav, och med bekymrad röst bad han att få låna femtusen kronor i två veckor.

Jag söker jobb nu. Så fort jag gått på anställningsintervju och fått en förskottslön betalar jag tillbaka. Vi har helt slut på pengar, sa Gustav bedrövat.

Så tog hans bekymmerslösa tillvaro slut. Sedan dess har både han och hans fru arbetat. Han betalade tillbaka pengarna. Så mycket var det alltså värt att gifta sig in i en rik familj. Man ska aldrig förlita sig på andras framgångar det är bättre att stå på egna ben. Då känner man sig trygg, stolt och lycklig i längden.