Den äldsta dottern, 8-åriga Emma, sprang in på gården efter att precis ha kommit hem från skolan. Hon hälsade glatt på sin faster Anna och rusade sedan för att byta om och hjälpa sin mamma med hushållssysslorna. Den yngre dottern var fortfarande på förskolan – mormor skulle hämta henne som hon alltid gjorde för att hjälpa till. För Maria var det mycket tungt att klara av allt ensam: två döttrar, hushållsarbete och arbete i trädgården tog mycket tid och energi. Allt detta eftersom hennes make, Johan, hade rest till England för att arbeta.
Johan brukade alltid säga att det var omöjligt att hitta ett bra jobb i deras hemstad och klagade ofta på den ständiga bristen på pengar. Han bestämde sig för att arbete utomlands skulle hjälpa familjen att ta sig ur de ekonomiska svårigheterna och uppfylla drömmen om ett nytt hus. Deras granne hade redan byggt ett stort och vackert hus tack vare sitt arbete utomlands, och Johan ville ge sina barn samma stabilitet och bekvämlighet.
Efter att ha pratat med en vän som hade bott i London i många år, bestämde sig Johan för att resa till England i hopp om ett bättre liv. Men när han kom fram upptäckte han att jobbet som hans vän hade lovat honom redan var upptaget. Under de första veckorna sökte han förgäves efter vilket arbete som helst. Till slut, efter att ha fått råd från bekanta, fick han jobb på en fabrik som packare. Lönen var blygsam och uppfyllde inte hans förväntningar.
Två månader gick. Johan ringde Maria och berättade att han planerade att komma hem. Under den tiden hade han bara lyckats spara 800 pund. Han klagade på ryggont, trötthet och de tunga arbetsförhållandena. Johan insåg att arbetet inte var värt att vara borta från familjen och att han offrade sin hälsa. Ensamheten och saknaden efter barnen hade blivit outhärdlig.
Maria tog emot nyheten om hans återkomst med stor glädje. Hon oroade sig inte över den ouppfyllda drömmen om ett nytt hus eller den lilla summan pengar han hade sparat. Det viktigaste var att hennes make kom hem, eftersom livet utan honom hade varit mycket svårt. Barnen saknade också sin pappa väldigt mycket.
Under tiden kom mormor hem med den yngre dottern och började genast laga middag. Alla var hungriga och såg fram emot hennes läckra munkar. Det hade redan blivit mörkt när Johan klev in i huset. Han bar en liten väska i handen och hade bara några få enkla presenter till döttrarna. Johan satte sig i soffan och tittade sorgset på sin familj. Han började berätta om hur svårt det hade varit att vara ensam i ett främmande land och hur han hade insett att inga pengar i världen kunde ersätta närheten till hans nära och kära.
Mormor torkade bort en tår medan hon lyssnade på hans berättelse och vägrade ta emot pengarna han erbjöd henne. Hon sa att han skulle spara dem till barnen. Johan, som satt omgiven av sin familj, kände sig verkligen lycklig. Han hade en plats i världen där han var älskad och alltid väntades på.
